Historia

Lotty

Professorskan Lotty Bruzelius, dotter till J C Kempe och syster till Seth M Kempe, beslöt 1936 att hennes Mo och Domsjö-aktier skulle användas till att bilda två stiftelser: Stiftelsen J C Kempes Minne, som trädde i kraft med omedelbar verkan, och Stiftelsen Seth M Kempes Minne, som tillkom efter hennes död 1941. Ytterligare Mo och Domsjö-aktier tillfördes Stiftelsen J C Kempes Minne efter Anna Hwass, sondotter till J C Kempe. Tillsammans erhöll stiftelserna ca 15 % av aktiekapitalet i Mo och Domsjö AB (MoDo). 2019 tillfördes båda stiftelserna en större post aktier i bolaget till minne av Margareta Kempe, som varit mycket betydelsefull för Stiftelserna inte minst på grund av hennes tre böcker. (Se under fliken Böcker.)

De årligen av stiftelserna enligt stadgarna till kapitalet avsatta medlen har till stor del använts till köp eller teckning av ytterligare MoDo-aktier. Andelen uppgår numera på grund av fusionen 1988 med AB Holmens Bruk och AB Iggesunds Bruk till drygt 7 % av aktiekapitalet. I februari år 2000 bytte företaget namn till Holmen AB.

Den 1/10 1999 bildades Modo Paper AB genom att MoDo och SCA apporterade in sina respektive finpappers- och grossiströrelser. Modo Paper tog därmed över huvuddelen av den rörelse, som drevs av MoDo före fusionen med Holmen och Iggesund. MoDo beslöt därefter att dela ut 35 % av sitt 50 %-iga aktieinnehav i Modo Paper till sina aktieägare.

SCA avsåg samtidigt att sälja ut en lika stor andel av Modo Paper på marknaden. Detta var tänkt ske våren 2000, men på grund av aktiemarknadens låga värdering av aktier inom skogssektorn vid denna tid accepterade ägarna i stället ett bud från det finska företaget Metsä-Serla. Modo Paper ingår därför sedan andra halvåret 2000 i Metsä-Serla, som bytt namn till Metsä Board.

Enligt 1996 års stiftelselag är Kempestiftelserna registrerade hos och står under tillsyn av Länsstyrelsen i Västernorrlands län och granskas av en auktoriserad revisor. Stiftelserna är genom sin inriktning skattebefriade.

J. C. KEMPE

Johan Carl Kempe, allmänt kallad JC, föddes den 19 november 1799 i Stralsund, Pommern, en del av Tyskland som då var svenskt. Krigen med Napoleon gjorde att hans föräldrar skickade honom till hans morbror i Stockholm. Således kom JC tretton år gammal till Stockholm. Han fick göra rätt för sig genom arbete på morbroderns kontor.

J.C. Kempe

1814 bytte Sverige Pommern mot Norge. Pommern hade varit svenskt i nära 200 år. De svenskar, med sjöfart som näring, som bott där, hade seglat sina fartyg under svensk flagg och därmed kommit i åtnjutande av de fribrev hos Kabyler och andra kapare från Nordafrika, som Sverige betalade. Preussen, som tog över Pommern, var ingen sjöfartsnation och ville därför inte ta kostnaden för fribreven. Därför flyttade många av de redare som haft Pommern som bas till Sverige.

JC:s mors släkt Wallis var en redarefamilj. JC:s morbror blev således basen för familjens verksamhet i Stockholm. Till honom kom så småningom även JC:s yngre bror Wilhelm. Han gifte sig med sin kusin Johanna Wallis, och deras dotter Wilhelmina gifte sig von Hallwyl.

Efter gräl med sin hetlevrade morbror beslöt sig JC för att återvända till Pommern. Han var då 20 år och hade varit sju år i Sverige. Men ett erbjudande om arbete hos Johan Wikner i Härnösand fick honom att stanna. JC hade lärt känna Wikners son Olof hos sin morbror där de båda ungdomarna arbetat. Ett arbete i Härnösand var ett bättre alternativ än att resa hem till det preussiska Pommern.

JC kom nu till ett handelshus som liknade det hans egen släkt drivit i generationer i det svenska Pommern. Som handlare var man även redare och för att få något att handla med hade Wikner köpt in sig i ett antal sågar. När Johan Wikner avled var JC 24 år. Han gifte sig med J Wikners dotter Carin och blev kompanjon med svågern Olof i firman Johan Wikner & Comp. Företaget ägde då bl a Mo vattensåg i Moälven.

Tretton år senare blev JC ensam ägare till firman och satsade på en upprustning av sågen i Mo, kompletterade med järnhantering och anlade det ”Nya Varvet” i Bondsjö i Härnösand. Han byggde också såg och lastageplats i Söråker, nära nuvarande Midlanda flygplats.

Hustru Carin avled 1838. De hade då fem barn, tre pojkar och två flickor. Sex år senare gifte JC om sig, 45 år gammal, med Fanny Franzén. Hon var dotter till biskopen i Härnösand Frans Michael Franzén. Fanny och JC fick två barn, Frans och Helena. Vid det tredje barnets födsel dog både mor och barn.

50 år gammal gifter sig JC en tredje gång och nu med Fannys syster Charlotte, som är 27 år gammal. I det tredje äktenskapet föds sex barn, men det yngsta dog drygt ett år gammalt. De tre yngsta som blev vuxna var Lotty Bruzelius, grundaren av Kempestiftelserna, Seth Michael och Bertha, gift med Medicine Professor Mauritz Salin.

År 1856 upptogs sönerna Bernhard och Wilhelm i firman Johan Wikner & Comp. Tre år senare lämnar JC firman och flyttade till Stockholm. Han driver sågverksrörelsen och järnverket i Mo från Stockholm under namnet firma JC Kempe. Sex år senare bygger han Domsjö såg på den lastageplats han tidigare köpt in för att lasta virket från Mosågen.

Den 17 oktober 1872, sju år efter det att Domsjösågen startat upp, dör JC på ångfartyget Ångermanland på väg till Stockholm med två av sina döttrar, den ena Lotty. Hans överlevande 11 barn bildade Mo och Domsjö AB.

Nils Ahnlund skriver i sin bok Mo och Domsjö verken (1917) följande om J.C. Kempe:
”En ovanlig rörlighet, handlingskraft och vigör präglade hans gärning – så uppges enstämmigt av dem som känt honom. … Han hade en sällsynt stark fysik. Han brukade själv rida in de unga hästarna på sina gårdar; mer än en gång räddade han människoliv, stark simmare som han var. Hans rättskänsla och hederlighet som affärsman voro höjda över varje tvivel.”

SETH M KEMPE

Seth M. Kempe

Seth Michael Kempe föddes den 11 juni 1857 i Härnösand som yngste sonen till J.C. Kempe i äktenskapet med Charlotte Franzén. Efter sin studentexamen 1875 började Seth att utbilda sig till trävaruman, vilket skedde vid familjens olika bolag och utomlands. 1878 blev han myndig och grundade då Dals Ångsågs Bolag (Dal) tillsammans med sin 10 år äldre bror Frans.

Detta bolag anlade ett sågverk vid Ångermanälven, där Höga Kustenbron nu har sitt norra landfäste, samt köpte skogsfastigheter på ca 53 000 ha och 8 000 ha avverkningsrätter vid älvens övre del. Majoriteten av bolagets aktier ägdes av Seth, Frans ägde 40% medan bolagets olika platschefer innehade en mindre andel.

1889 ombildades den gamla Kempeska familjefirman Johan Wikner & Comp till Sandö Sågverks AB (Sandö). Även detta företag ägde ett sågverk vid Ångermanälven. År 1906 fanns i Sandös ägo 46 000 ha skogshemman och 8 000 ha avverkningsrätter, huvudsakligen i Vilhelmina, Junsele och Anundsjö. Största aktieägare var Seth och i övrigt ägdes Sandö av i stort sett hela familjen Kempe.

1892 köpte Seth Töre AB. Han behöll 35% av aktiekapitalet och sålde vidare resterande aktier till övriga familjemedlemmar. Töre AB bestod av ett sågverk i Kalix samt skog med en total area av ca 117 000 ha främst i Råneå, Gällivare och Jokkmokk.

1897 grundades Utansjö Sulfit AB av ett flertal sågverksägare i Ådalen. I detta företag ingick Sandö och Dal med vardera 16% av aktiekapitalet.1897 köpte Dal och Sandö också Robertsfors Bruk. Seth blev därmed VD i fyra bolag i vilka han också var huvuddelägare; Dal, Robertsfors, Sandö och Töre. Samtidigt ägde han en betydande andel i MoDo och satt sedan 1879 i dess styrelse. Samtliga dessa bolag tillhörde den tidens stora eller medelstora skogsbolag.

1902 förmedlade finansmannen William Olsson ett aktiebyte med Kempefamiljen. För sina aktier i Töre AB erhöll familjen Gideå & Husum AB (Husum) samt Hörneå AB. Husum ägde 137 000 ha skog i Västernorrland och Västerbottens län samt ett sågverk i Husum. Bolaget såldes omedelbart vidare till de familjen närstående bolagen MoDo (50%), Dal (25%) och Sandö (25%).

1903 startade sulfitfabriken i Domsjö i form av ett eget bolag, Sulfit AB Mo och Domsjö. Där ägde MoDo 60% medan resten fördelade sig i huvudsak på olika familjemedlemmar. Eftersom Seth redan 1898 börjat planera för en sulfitfabrik i Robertsfors var han djupt engagerad.

De försök som föregick byggandet av de båda fabrikerna utfördes på Dal i samarbete med professor Peter Klasson vid KTH, Stockholm. Magnus Hansson kontrakterades för att planera och uppföra de båda fabrikerna, som startade upp med Robertsfors några månader efter Domsjö.

Efter 1907 års uppslitande föreningsrättsstrid i Sandö och Dal beslöt Seth att helt avveckla sina engagemang i Ådalen. Sandö såldes, efter det att man hade fördelat bolagets aktier i Husum, Utansjö och Robertsfors bland delägarna, till ett konsortium under ledning av platschefen på Dal, Åke Belfrage. Vidare sålde Dal till Sandö industrianläggningarna och skogarna nedanför lappmarksgränsen, ca 18 000 ha, samt avverkningsrätter.

1909, efter en schism med sin bror Frans, koncentrerade Seth sitt aktieinnehav till Dal, Robertsfors och MoDo. Han köpte Frans aktier i Dal och Robertsfors. Samtidigt sålde han sina egna och Dals aktier i Husum och i Sulfit AB Mo och Domsjö samt en andel av aktierna i Utansjö.

1914 köpte Dal 25% i Sävenäs AB. Sävenäs ägde 104 000 ha utefter Skellefteälven, två sågar samt aktier i slipmassetillverkarna Öhrvikens AB och Skellefteå AB. Efter att familjen tagit över Dals aktier i Robertsfors och Utansjö såldes Dal till Forss AB 1917.

1916 avgick Frans Kempe som VD för Mo och Domsjö AB till förmån för sin son Carl. Frans blev själv ordförande. När Frans kände krafterna svikta 1922 överlät han ordförandeskapet till Seth Kempe, som lyckades samla familjen så att företaget överlevde under de svåra krisåren. Seth avgick som ordförande 1930.

1917 blev Seth ordförande i Sandviks Ångsågs AB. MoDo hade köpt Sandvik 1915. VD var systersonen Karl Salin. 1930 lämnade Seth ordförandeskapet.

1927 avled svågern Mauritz Salin. Han hade sedan 1908 varit ordförande i Robertsfors AB. Seth avgick som VD i Robertsfors till förmån för sin son Erik och blev själv ordförande, vilket han förblev till sin död den 25 september 1946.

Seth gifte sig 1897 med Thyra Lundberger. Paret fick två söner, Erik född 1898 och Ragnar född 1901. Thyra avled 27 september 1906.

Seth M Kempe tilldelades bl.a. följande utmärkelser: KVO 1 kl 1921, KNO 1 kl 1926, K m st k NO 1937, Illis Quorum 18:de storl. med kedja 1932 för ”hans utomordentliga insatser för Norrlands kulturella och materiella utveckling

För ytterligare information:
Holmström, Per: Bruksmakt och Maktbruk. Doktorsavhandling 1988
Kempe, Margareta: Försvinnande spår. Boken om Lotty Bruzelius 2006
Norrländsk uppslagsbok

Senast uppdaterad 2021-03-08